Om urinsten

Jag har tyvärr under mina relativt få år som marsvinsmatte fått komma i alltför stor kontakt med urinvägsproblem, både infektioner och stenar. Det började med Wally som fick stenar vid två tillfällen, därefter Nolte och slutligen Björne. Här nedan kommer jag berätta historien om just Noltes problem, då vi gjorde viktiga erfarenheter kring alternativa behandlingar av urinstenar.

Jag vill dock bestämt poängtera att jag ändå anser att operation är det säkraste sättet att ta hand om urinstenar, framför allt när det handlar om större stenar som skulle kunna fastna i och täppa igen urinröret – det kan hända! Det finns ingen garanti att dessa mediciner ska hjälpa alla grisar, och handlar det om ett friskt marsvin och man har tillgång till en kunnig veterinär tycker jag inte man ska tveka! När Björne drabbades i september 2012 handlade det om en stor sten (4 mm) och en ung, i övrigt frisk gris som hade goda chanser att klara en operation. Därför valde jag direkt att operera och sedan ge av de alternativa medicinerna för att förhindra att nya stenar skulle uppstå. Min poäng är att det kan finnas en risk i att avstå operation, vilket man måste vara väldigt medveten om!

Så, med detta i minne går vi vidare! Först tänker jag berätta hela Noltes berättelse, hur allting utspelade sig. Längre ner på sidan hittar ni sedan en komplett lista på de mediciner som (troligtvis) hjälpte Nolte med hans urinstenar, samt var man kan beställa dem.

Noltes berättelse

Nolte har genom sitt liv upplevt några strapatser med urinvägsinfektioner, men det var hösten 2010 som han fick riktigt svåra problem. I september konstaterades genom röntgen att han hade en relativt stor urinsten. Hans symtom vid tillfället var kraftig smärta så fort han kissade, han gnällde och gnydde många gånger varje dag. Man kunde också tydligt se blod i hans urin, mer eller mindre varje gång han kissat. Ibland såg det riktigt otäckt ut.

Eftersom Nolte i augusti 2010 fyllt 5 år kändes det jättejobbigt att nu stå med operation som enda alternativ. Att låta honom somna in fanns inte på kartan, det fanns ännu så mycket liv i det lilla knytet. Stenen var så stor att det heller aldrig skulle gå för honom att kissa ut den. Som tur var hade jag sedan våren varit bekant med Fågelklinikeni Hjärup, där veterinär Cecilia Trägårdh tar emot alla typer av exotiska djur. Hon har stor erfarenhet av gnagare och smådjur i allmänhet, och jag visste att om någon skulle operera Nolte så var det hon. Utan tvekan tog de på Fågelkliniken sig an uppdraget och vi fick tid för operation bara två dagar efter mitt telefonsamtal.

Onsdagen den 29/9 var det så dags. Det måste ha varit en av de värsta dagarna i mitt liv, jag var så orolig. Timmarna kändes som evigheter. När det sedan på eftermiddagen ringde och jag såg Fågelklinikens nummer trodde jag att mitt hjärta skulle hoppa ur bröstet, det dunkade så jag kände det i hela kroppen. En lugn och vänlig sköterska på andra änden av tråden talade om att operationen gått bra, att Nolte var vaken och till och med hade mumsat på de maskrosblad de plockat åt honom. Jag var så glad så jag kunde gråta, det var en otrolig känsla! En stund senare fick vi hämta honom, och trots omständigheterna tyckte jag han var i relativt gott skick. Det blev mycket ompysslande sen under kvällen, och när jag sedan vaknade dagen efter möttes jag av en otroligt pigg Nolte som kom rusande fram för att tigga frukost!

Trots att allt gick så bra så blev det ändå aldrig riktigt bra. Nolte fortsatte ha ont med jämna mellanrum när han kissade. Både Cecilia och jag trodde dock att det handlade om att blåsan var i så dåligt skick efter stenen och att det naturligtvis skulle ta sin tid att läka. Jag tyckte också att det blev bättre och bättre, och vissa perioder verkade han inte ha ont alls. Men sen blev det värre igen, och jag förstod att något inte alls stod rätt till. En dag var Nolte väldigt hängig och ville knappt äta, så då fick vi fara iväg till Hjärup igen. Detta var då 29:e november samma år, alltså 2010.

Väl på plats bestämde vi att det behöves en röntgen. Och precis som  jag hade befarat så var det inte alls vackert. I Noltes lilla blåsa fanns inte en utan minst fem stenar av varierande storlekar. Cecilia var mycket förvånad över att det bildats nya stenar så snabbt. Frågan var nu då: vad gör vi nu? Visst kunde man operera igen, men med tanke på hur snabbt stenarna kom tillbaka kändes det ganska fruktlöst. Avlivning var för mig fortfarande inte ett alternativ, jag kände så tydligt på mig att han inte var färdig med livet.

Cecilia nämnde då att hon kände till i alla fall två marsvinsägare som provat alternativa metoder mot urinsten. Det var tyska preparat, som tydligen användes relativt flitigt där, men på grund av språkbarriären verkar det inte ha spridit sig särskilt långt utanför landet. Så vi for hem med antibiotika (rimligtvis hade Nolte också en elak infektion pga.stenarna), smärtstillande och dessa tips på alternativa preparat.

Nolte piggade på sig relativt snabbt igen och började äta som han skulle mer eller mindre nästa dag. Han visa också snabbt tecken på att ha betydligt mindre ont, vilket nog hade med antibiotikan att göra, plus att han på Cecilias order fick rejält med smärtstillande under en längre period. Jag ägnade massor med tid åt att surfa runt på nätet i jakt på dessa tyska preparat. Alla sidor var på tyska, och jag kan inte ett ord tyska. Men man kommer långt med Google Translate och vänner och familj som kan tyska, så jag lyckades beställa det jag ville ha. Efter varierande tid kom det även hit hem. Fantastiskt!

Sedan började det matades det flitigt, flera gånger om dagen med alla dessa olika mediciner. Jullovet spenderades hos föräldrarna i Dalsland, och det var nog tur att jag var ledig så jag verkligen lyckades få kläm på allt! Vi gjorde också vad vi kunde för att göda upp Nolte, som under hösten tappat en hel del i vikt. Och tro det eller ej, men under tiden som vi var borta lyckades vi få upp honom från ynkliga 925 g till hela 1025 g! Otroligt!

Väl tillbaka i Lund i januari var det strax dags för återbesök på Fågelkliniken och ny röntgen, närmare bestämt 14/1, dvs. ungeför 1,5 månad efter upptäckten av stenarna. Jag vet inte vad jag egentligen trodde inför besöket, jag vågade nog inte hoppas på någon förbättring egentligen. Det enda jag visste var att Nolte var piggare än på väldigt länge och hade väldigt lite ont, och det var ju egentligen huvudsaken. Men hör och häpna: Röntgen visade att de fem stenar som syntes 29/11 (varav den största på ca 3 mm) nu hade blivit till endast två ynkliga små stenar (på högst 1 mm)! Både Cecilia och jag var väldigt överraskade och visste inte riktigt vad vi skulle säga. Det enda vi kunde konstatera var att någonting har fungerat, bara att tacka och ta emot! Så enda fortsatta rådet jag fick var att forsätta som jag gjort, och så länge ingenting blev värre så antar vi att allt är väl.

Noltes mediciner

Som sagt, någonting fungerade, vilket kändes lite revolutionerande, för att uttrycka mig milt (inte!). Det verkar alltså finnas alternativ till operation som faktiskt kan fungera. Här nedanför kommer en detaljerad lista på de mediciner Nolte åt efter det att de fem stenarna upptäcktes, under vilka perioder han åt dem och i vilken dos. Jag tar även med antibiotika och smärtstillande för att ge den fulla bilden av vad vi gjort.

Baytril (antibiotika), flytande, 25 mg/ml  -  29/11 – 23/12, 0,25 ml 2 gånger/dag
Metacam (smärtstillande och antiinflammatoriskt), 1,5 mg/ml  -  27/11 – 14/12 och senare vid behov, 0,13 ml 2 gånger/dag
Andapsin (mot irritation och magsår till följd av långvarigt bruk av Metecam), 200mg/ml  – Så länge som Metacam ges regelbundet, 0,13 ml 1-2 gånger/dag
Astorin FLUTD-Aid (mot urinsten hos katter, efter tips från Cecilia)  -  6/12 – 21/12, 1/4 tablett 1 gång/dag
Allrodin-UTI Kn (motsvarighet till Astorin fast speciellt för kaniner och marsvin)  –  22/12 - 25/1, 1/2 tablett 3 gånger/dag (dosen kan så småningom sänkas)
Eurologist (örtpreparat/homeopati mot urinsten, efter tips från Cecilia) 300 mg/tablett  –  29/12 – 25/1, 1/2 tablett 2 gånger/dag (dosen sänks sedan efter ett tag)
Shilintong (kinesiskt örtpreparat mot smärta och inflammation i urinvägarna, efter tips från Guinea Lynx)  -  9/12 – 25/1, 1/2 tablett 2 gånger/dag

Det ska tilläggas att jag inte märkt några som helst biverkningar av de preparat som Nolte fick under en längre tid, så jag bedömer att de är säkra att administrera under längre perioder.

Var kan man beställa?

Ofta kommer man långt med att bara Googla namnen på de preparat man vill beställa, men jag tänker här lista varifrån jag har beställt de olika medicinerna.

Shilintongwww.fareastginseng.com (USA)
Astorin FLUTD-Aidhttp://www.fuetternundfit.de/ (Tyskland)
Allrodin-UTI Knhttp://www.fuetternundfit.de/ (Tyskland)
Eurologisthttp://www.naturheilkunde-bei-tieren.de/ (Nederländerna/Tyskland)

Avslutningsvis!

Jag hoppas jag lyckats ge en så tydlig bild av det hela som möjligt! Den som vill sprida detta vidare på något vis får mer än gärna göra så, jag är nöjd så länge det når så många som möjligt. Jag vill återigen förtydliga att jag inte tror att detta är något som garanterat fungerar för alla marsvin! Det verkar ha fungerat för oss, och kan kanske ses som ett alternativ framför allt för grisar som av olika skäl inte är lämpliga kandidater för operation. Jag är inte heller säker på vad exakt det är som har fungerat, i och med att Nolte fått så många olika preparat. Men eftersom dessa preparat verkar vara ganska ofarliga, även i kombination med varandra, så kanske det egentligen spelar mindre roll.

Den som undrar något ytterligare är mer än välkommen att kontakta mig, så svarar jag gärna, så gott jag kan i alla fall! Den som vill läsa mer om urinsten hos marsvin kan göra det bland annat på http://www.guinealynx.info/stones.html (engelska) och http://www.humlansmarsvin.se/marsvin/halsa/sjukdomar/urinsten.html (svenska).