lördag 13 april 2013

Älskade Björne

Det var länge sedan jag skrev här, och anledningen till att jag börjar igen är ingen rolig en.

I onsdags förra veckan tvingades jag för tredje gången fatta beslutet att avsluta livet på en av mina små älsklingar. Veckan innan hade Björne genom röntgen på Fågelkliniken fått konstaterat att han hade någon form av ben- eller broskaktig tumör på sitt vänstra bakben. Han hade någon vecka innan dess börjat halta rätt rejält, varför vi bokade tid för undersökning. Det enda alternativet vi stod inför var amputation av bakbenet, han hade så ont och tumören hade inte gått att få bort i sig själv.

När det väl blev dags för operationen i onsdags, 10/4, fick jag på förmiddagen ett telefonsamtal från veterinär Cecilia där hon efter att ha kunnat röntga ordentligt i sövt tillstånd kunde konstatera att det såg ut att finnas metastaser i lungorna. Dessutom verkade själva tumören ha vuxit förhållandevis mycket på bara några dagar, vilket bara kunde tolkas som att den var riktigt aggressiv. Björne hade förvisso varit pigg och glad hela tiden, men hade också minskat 100 g i vikt bara från torsdag till onsdag. Cecilia själv avrådde från operation, det var ett stort ingrepp och mycket talade för att hans hälsa bara skulle fortsätta bli sämre. Vi fattade därmed beslutet att det bästa för Björnes skull var att få avsluta sitt liv nu medan han fortfarande hade flaggan i topp.

Jag fick beskedet medan jag var upp i Kristianstad i jobbet. Jag fick försöka hålla god min så länge jag kunde för att sedan sätta mig i bilen och ta mig tillbaka mot Lund medan tårarna flödade. Väl i Hjärup hade de hållit Björne sövd för att jag skulle kunna vara hos honom när han fick sista sprutan. Som alltid var de hur fina som helst på Fågelkliniken. Jag fick en stund med Björne i ett undersökningsrum med dämpad belysning och ett tänt ljus. Jag grät hejdlöst med den sovande lilla kroppen i mitt knä, försökte berätta för honom hur mycket jag älskade honom.

När det väl var dags att ge sprutan tog det bara några sekunder innan Björne hade slutat andas. Cecilia satt sedan med mig en stund, hon är verkligen en sån klippa. Hon kramade mig flera gånger och konstaterade att jag då verkligen har haft otur med mina marsvin. Inga ”vanliga” små åkommor heller.

Precis som med Nolte så valde jag att låta Björne kremeras separat. Vi har ännu inte jordfäst Noltes aska, alla chanser har förstörts av vädrets makter. Så nu kan vi ha en gemensam begravning för de forna kompisarna.

Som de både gångerna tidigare så funderar jag ju på om detta var rätt beslut eller inte. Innerst inne vet jag det, och att ändå ha genomfört operationen och veta att det kanske bara skulle resultera i ett utdraget lidande hade känts för jävligt, rent ut sagt. Men med både Wally och Nolte kändes det tydligt att de hade nått vägs ändå, det fanns ingen återvändo, det handlade bara om att barmhärtigt hjälpa dem vidare. Men Björne var bara drygt 3 år gammal och hade bara samma morgon varit pigg, alert och sugen på frukost. Kontrasten mellan det och att han några timmar senare inte finns mer är så skoningslöst skarp. Men som sagts många gånger tidigare, att ha hand om husdjur innebär ett enormt ansvar och i det ansvaret ingår att fatta den här typen av beslut, för sin älskade lilla väns skull och ingen annans. Jag känner att det var rätt beslut, och jag har fått fantastiskt mycket stöd från såväl nära och kära som underbara människor jag aldrig träffat men som tagit del av Björnes öde. Tack, alla ni!

 

Vila nu i frid, min älskade Björne.

Vi fick tre härliga år tillsammans och du kommer alltid finnas i våra hjärtan. Nu hoppas jag du popcornskuttar för fullt på evigt gröna ängar, tillsammans med Nolte, Wally och alla andra små vänner som lämnat jordelivet. 

 

7 comments to Älskade Björne

  • Så ledsamt och så osjälviskt och rätt gjort av dig. <3

  • Så ledsamt och så osjälviskt rätt gjort av dig.

    Det finns många älskade hjärtan på de där ängarna nu…

  • Gammelmatte

    Älskade skurkiga underbare Björne, vi glömmer dig inte! Och älskade Ingrid, du kunde inte med facit i hand gjort annorlunda. Jättekram!

  • Isabella Walther

    Du är så stark Ingrid, och du är en otroligt bra matte till dessa små knytena. Det var väldigt osjälviskt av dig att låta honom somna in och inte dra ut på det. En sak som jag inte är säker på om jag själv hade klarat med min lilla Birdie…

    Även om er relation fick ett tragiskt slut, så visste han självklart att du älskade honom. Något som alla som känner dig också visste. Nej, tacka vet jag personer som du Ingrid.
    Kram på dig och Platon.

  • Jag förstår att det känns jobbigt nu. Han fick ett fint liv hos dig och ett kärleksfullt och respektfullt slut i din famn. Många vänner möter på maskrosängarna. Kram.

  • <3 kramar i från oss
    Du ska ha en stor eloge som tänker på Björne och gav honom marsvins vingar.
    Det är så riktiga djurmänniskor gör.

  • Flemming

    Ännu en kändis har lämnat oss…
    Vila i frid Björne

Kommentera

  

  

  

You can use these HTML tags

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>