måndag 28 mars 2011

Vågade äventyr…

Nolte är inte klok någonstans i sitt lilla huvud! När jag kom hem runt kl 20, efter att ha varit hemifrån sen ca kl 9, så upptäckte jag till min stora fasa att Nolte inte verkade vara i buren. Ingenstans. Panik! Men så hörde jag ett tuggande från strax bredvid min fot. Jag var ruggigt nära att faktiskt råka sparka till Nolte, då han tydligen satt på golvet precis bredvid min fot, under den filt jag har hängande vid kortsidan av buren. Han har alltså hoppat ur buren på den lilla 1 dm långa biten av buren där det inte finns något galler. Det finns dock en ca 1,5 dm hög kant som man skulle kunna tänka sig vore nog för att stoppa en 5,5 år gammal gris.

Prio ett blev ju i alla fall att kolla om Nolte var skadad. Första frågan till patienten: ”Kan du röra dig? Har du brutit ryggen?” Patienten svarade ”nej” genom att obekymrat ta några steg mot mig, nyfiken som alltid. Ok, fråga två: ”Har du några synliga sår?” En snabb koll över, under, bakom gav svaret ”nej”. Fråga tre: ”Har du ont någonstans?” Ett litet gny gav en aning om att; nja, kanske lite ont under magen, vilket kanske inte är så konstigt när man hävt sig över en hög kant. När jag bar honom så stödde han på alla tassar lika mycket, så inga stukningar eller liknande verkar det som. Väl inne i buren började det direkt mumsas hö, och en bit paprika mottogs med stor entusiasm. Phew!

Men så såg jag att han verkade äta lite konstigt. Så då kollade vi munnen, och jodå, den ensamma stackars framtanden var ett minne blott. Det fanns bara en liten stump kvar. Så nu får det bli rivna grönsaker till den framtandslöse gamlingen. Men hö klarar han fint, och han verkar faktiskt kunna bita lite grann också.

Mattes kommentar till det hela: ”Nolte för i h*vete, vad tänker du? Skrämma livet ur mig på det viset, och du kunde ha slagit dig! Vad i hel världen skulle du ut och göra?” Noltes kommentar: ”Amen, chilla matte! Jag skulle ju bara ut och kolla läget lite! Dessutom kom du ju aldrig hem, så jag insåg att på det här stället blir det ju ingen mat och ingen action, så jag bestämde; jag drar! …vadå inga framtänder? Struntprat!”

Ja, vi lär aldrig bli överens, den lilla vita ”herr’n” och jag. Jag tycker gamla grisar ska hålla sig lugna, fina och i skinnet. Nolte menar istället att livet inte tar slut bara för att man fyllt 5 år, och att den fjuttiga bostad han tvingas vistas i inte är stor nog att rymma hans förträfflighet. Dessutom bjuds det på för dåligt med mat och underhållning. Tråkig jäkla spånhåla till boning! Suck… Det får i alla fall bli till att sätta upp lite extra galler tror jag…

5 comments to Vågade äventyr…

  • Men Nolte då!! Skrämma slag på matte så där. Och din fina tand också… Fast vad glada vi är att det gick bra och att det bara var en tand, som dessutom växer ut, som skadades :-D Kram!!

  • Hahaha! Gamla gubbar de kan minsann! :-)

    Fast det där med tänderna var lite onödigt tycker jag…

  • emma

    bus-gris!

  • Vilken äventyrare, och vilken speciell liten herre som har så mycket idéer :)

  • Anita

    Vilken liten buse… Men nu tycker jag det är dags för mormor att uppfinna löständer alá marsvin…

Kommentera

  

  

  

You can use these HTML tags

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>